Fula fiskar i Hargsjön


I höst kommer det börja fiskas i Hargsjön för att göra den bättre. Det ska ske ett s k reduktionsfiske med början i november. Det är Mjölby kommun som tillsammans med Länsstyrelse låter ett företag göra detta. Fredagen den 17 september var det en sk fiskevandring runt sjön och ett allmänt möte i Kulladal för att informera om vad som ska ske och varför det ska ske.

Hargsjön har mycket höga fosforhalter. Det är känt sedan länge vilket har lett till s k algblomning varma somrar. Man har analyserat varifrån fosforn kommer och titta på tillflöden från Önneboån, privata avlopp, avloppsslangen från Bosgårds fritidsområde, jordbruk eller tidigare ”synder” av fosfor som finns i sjön. Det som är mest troligt är att halterna, som började mätas på 70-talet, har legat historiskt högt. Detta pekar på att det är tidiga utsläpp av fosfor som gjort att sjön är övergödd idag och att den är känslig för störningar, som att extra fosfor kommer ut eller att det blir varmt. Det är den s k interna fosforbelastningen av sjön som är boven.

Länsstyrelsens Maria B Gustavsson berättar om vad man kan göra med gödda sjöar.

Dagen arrangerades av Mjölby kommuns miljöchef Jenny Asp-Andersson som guidade oss genom dagen. Maria B Gustufsson från Länstyrelsen, kunnig om övergödda sjöar berättade om det s k vattendirektivet, klassningar av sjöar och åtgärdsförslag var också med. Maria berättade bl a om vad undersökningarna gett. För att en sjö ska må bra får det inte vara mer än 22 mikrogram fosfor per liter vatten. I Hargsjön är det 88 mikrogram fosfor per liter vatten. I vissa bottenhålor finns det extremt mycket fosfor upp till 1800 mikrogram per liter vatten.

Intensiva samtal i Kulladal

Man vill inte försöka ta upp fosforn, det är en dyr och riskabel process. Däremot vill man angripa konsekvenserna av fosforn genom att reduktionsfiska bort all sk vit-fisk i sjön. Den fisken gör att fosforn hela tiden aktiveras och att alger växer. Genom att ta bort dem kommer djurplankton börja äta växtplankton som leder till minskad växtlighet. Vidare kommer fiskar som braxen inte längre kunna rota runt i sjöbotten och röra upp fosfor i vattnet. Fosforn kommer inte försvinna i sjön, den kommer antagligen sedimenteras men konsekvenserna av fosforn kommer att minska.

Kan du dina Hargfiskar? Sutare, braxen, snorgärs, gös…

Dennis Jonasson, projektledare och bördig från Mjölby, ansvarar för projektet i Hargsjön. Han har gjort undersökningen som ligger till grund för fisket och kommer att bevaka resultatet. Fisket kommer att ske under 2-3 år. Därefter är det tänkt att Hargsborna själva ska fiska årligen så att resultatet består. Företaget som utför själva fiskandet kommer från Finland. Fiskarna som tas upp kan du gärna få berättade Dennis. Det är bara att ta med en hink och hämta. Annars kommer vit-fisken hamna i en container som skickas till Linköping för att göra biogas.

Vi åkte även till sommarstugeområdet där Victoria Lindholm Petré berättade om jordbruket runt sjön. De ängar som är närmast sjön brukas företrädesvis ekologiskt för att göra så liten påverkan som möjligt. – Jag har själv bott länge här och vill fortsätta kunna bada och leva här. Vi driver ett jordbruk för att vi ska ha svenska produkter på bordet och att våra barn ska kunna ha en bra miljö och framtid.

Victoria Lindholm–Petré berättar om Bosgårs jordbruk.

Har vi tur börjar sjön klarna nästa år men vi får se hur det går. Det var en regnig och kall men intressant dag. Har du frågor om projektet är du välkommen att höra av dig till projektledare Dennis. Han har mail: Dennis.Jonson@enviroplanning.se