Året var 1979, då ett gäng nervösa barn gick hand i hand med sina föräldrar uppför den branta trätrappan ,till övervåningen på Västra hargs skola. En ganska stor klass i förhållande till andra årskullar på skolan genom åren. Detta delvis eftersom några barn bussades från Sya för att gå i skolan.
Vår första lärare blev vackra Diana, som var så snäll och bra, att vi avgudar henne ännu i dag! För en del av oss, så var lokalerna redan bekanta, eftersom lekis låg vägg i vägg med skolsalarna på övervåningen. Då liksom nu, så undervisades vi i så kallad B- form. Vilket innebär att man går tillsammans som klass 1-2,3-4,och5-6. Just det! Vi gick 6 år i skolan, istället som i dag bara till 5an. Det enda som vi blev sämre på än undommarna i vifolkaskolan i Mantorp, var att vi inte kunde spela basket och handboll. Men istället så var vi fenor på att sjunga och spela teater och rent ut sagt ha lite mer bonnförnuft än våra jämnåriga högstadiekamrater.
Under åren som vi gick i skolan så byggdes den om lite. Jag minns att efter alla gympapass, så var man tvungen att ducha med badburka på huvudet, så man inte blev blöt o kall i håret på vintern. Någon gång fick vi basta i den vedeldade bastun. Och fröken Börtemark skrubbade alla barn med en borste, medans vi satt blandade pojkar och flickor i två badkar som stått uppställda i duschutrymmet sedan min egna far gick i samma skola. Majen käkade apelsiner under lektionstid, för att bota sitt magsår sa han, medans vi själva fick en rejäl utskällning, om någon smugglat med en halstablettask till skolan.
Kyrkvaktmästaren Nisse var även skolans vaktmästare. En snäll man, som lät oss barn få äpple från hans egna trädgård. Hans efterträdare Göte blev man istället tvungen att palla från. I dag fungerar deras gammla bostad som skolans kök och matsal . Vår matsal och kök låg på mittenvåningen och där lagade Gun den godaste maten helt från grunden och vi fick ibland hjälpa till. Einar och Elis, hette våra första chaufförer, som båda lyckades puffa till en rejäl tobaksdimma medans de körde oss till och från skolan.Sedan tog Åke buss vid, och startade Önnebo buss.
Så i lördags, den 28/9-19 fick skolan ett kärt återbesök, av oss elever, som är födda 72. Och där många av oss tog de där pirriga stegen i trappan för 40 år sedan. Jag och Axel, hade pratats vid över Facebook. Och kläckt idén om en möjlig återträff två månader tidigare. Efter en del detektivarbete lyckades jag lokalisera 4 st i Stockholms området, en i Malmö, och en på Gotland. De flesta hörsammade inbjudan, och slöt upp med ett mycket glatt humör,och många minnen, kramar och glädjetårar.
Handlarn Torda i Önnebo, som är en utmärkt fotograf, kom och hjälpte oss med ett nytt skolfoto. Vi blev alla överraskade över hur liten vår gympasal verkligen är och förundrade över hur skolbyggnaden har ändrats sedan vår tid. Vi är alla väldigt glada över att ha fått gå 6 år i Västra Harg skola. Och merparten av oss 72 or, har gjort framgångrsrika karriärer innom bla data, trädgård, film och teater. Men efter 3 timmar på skolan med fika i nya matsalen, ett besök på Ekvallen och Kulladal. Samt mat och återträffsfest hos mig. Så är de fortfarande samma härliga själar, som man gick hela grundskolan med tillsammans. Hoppas skolan får fortsätta leva!
